Från vår horisont...

Nov 7, 2016

…känner vi oss handikappade av politiken, eller kanske framförallt den avart av politik som präglar det amerikanska presidentvalet. Hade det inte varit för den politiska osäkerheten hade läget varit ganska bra.

Sett till den internationella utvecklingen har vi nämligen fortfarande en relativt positiv underliggande ekonomisk trend – vilket gör det motiverat att ha en bred exponering mot aktiemarknaden.

Vi baserar detta på i huvudsak två faktorer. Dels tror vi att Hillary Clinton faktiskt vinner valet på tisdag, dels är det just den under­liggande positiva trenden i ekono­min. Världsekonomin befinner sig fortfarande i en långsam tillväxtfas med positiv utveckling i såväl USA, Kina och Europa och nästan extremt låga räntor, något som gör att vi fortfarande föredrar aktier framför obligationer.

Presidentvalet skapar osäkerhet…

Med detta sagt är det dock självklart att det amerikanska valet skapar genuin osäker­het kring vad vi har att vänta oss framöver. Många investerare har valt att se tiden an och klivit åt sidan, andra behåller sina aktier och hoppas på det bästa.

Utan tvivel skulle en seger för Donald Trump innebära en kraftig nedgång på onsdag men efter det är det mesta oklart – det har ju inte direkt varit en valkampanj full med politiskt innehåll och klara besked…

Om man är på det humöret skulle man ju, oavsett utgången av valet, kunna utropa en klar segrare i det amerikanska valet och han eller hon sitter inte i Washington D.C. utan i Moskva. Valkampanjen har bidragit till misstron inom USA, har ökat polarise­ringen inom samhället och dragit ett löje över det amerikanska politiska systemet. Detta stärker sannolikt Rysslands ställning på den världspolitiska scenen.

…och det finns fler val att ta hänsyn till

Den amerikanska dokusåpan kompletteras för övrigt med de alltmer bisarra turerna runt Brexit i Storbritannien. Just nu pekar ganska mycket på ett nyval i landet nästa år, om inte regeringen kan få sin politik visavi resten av EU att fungera.

Vi har dess­utom ett par potentiellt dramatiska val till att ta hänsyn till under det närmaste halv­året – Italiens folkomröstning om grundlagen i december och det franska president­valet våren 2017. Det kan bli hur rörigt som helst och risken för att något resultat förvärrar utsikterna för ett redan stukat EU är tyvärr inte försumbar.

Bättre svenska industrisiffror

På hemmaplan är det också hela havet stormar i politiken, dock med lägre intensitet (vi är ju trots allt i Sverige) men samtidigt inger de starka siffrorna från industrin och tjänstesektorn hopp för svensk tillväxt och sysselsättning.

Inköpschefsindex för industrin noterades i oktober till höga 58,4 och motsvarande index för tjänstesektorn till 57,6. Båda dessa index är upp rejält jämfört med såväl september som förvänt­ningar och ligger med bred marginal över det 50-streck som enligt tumregeln sätter gränsen mellan tillväxt och tillbakagång.

Tittar man på industriproduktionen steg den i september med hela 6,8 procent jämfört med augusti medan utvecklingen för orderingången i industrin var hela 7,3 procent. Vi får hoppas att detta innebär början på en mer positiv trend för industrin som trots valutadopingen har haft det tufft under 2016.

Detta gäller dock inte bara det senaste året. Faktum är att den svenska industrins produktion i dag ligger runt 20 procent under nivån för tio år sedan (dvs före finans­krisen). Samtidigt har vi kunnat se en lika stor ökning för tjänsteproduktionen.

Politiker hackar på tjänstesektorn

Tjänstesektorn har därmed tagit över som motor i den svenska ekonomin, ett faktum som bland annat många politiker tycks ha missat. Debatten om extra arbetsgivar­avgifter i finanssektorn och vinster i välfärden och (indirekt) valet mellan privat eller offentlig organisation är en del av detta.

Diskussion om var det allmänna ansvaret slutar och där den enskildes tar vid har dock försvunnit i den ideologiska skottväxling och den temporära låsningen kring en oklart definierad vinstsiffra på 7 procent som dagens politiker så lätt hamnar i.

Det handlar inte om frågan om privata entreprenörer är bra eller dåligt, eller hur verksamheten skall regleras, som förslaget med ett vinsttak är ett exempel på. Istället måste landets politiker definiera vad ”det allmänna bästa” är och hur detta skall åstadkommas. Tyvärr finns inga enkla lösningar. Historien visar dock att välfärdens organisering i första hand måste lösas poli­tiskt och inte enbart genom ekonomiska ramverk, de minnegoda kanske kommer ihåg striden om Pysslingens dagisverk­sam­het på 1980-talet?

Risker för världshandeln

Trots att vissa politiker försöker begränsa tjänstesektorns framväxt finns det inte mycket som talar för att trenden att tjänsteproduktionen växer snabbare än industri­produktionen skall vändas. Bland annat har ju tillväxten i världshandeln mer än halverats sedan finanskrisen, vilket givetvis lägger krokben för den exportinriktade svenska industrin.

Om Trump vinner valet och om det hackar ännu mer i EU:s maskineri de närmaste åren lär tyvärr denna utveckling fortsätta. Att handelsavtalet med Kanada nästan blocke­rades av en belgisk region har tydligt visat på svårigheterna för EU-länderna att nå samsyn i stora och viktiga ekonomiska frågor. Det är lite udda att en frihandels­organisation som EU inte skall klara av att fatta snabba och distinkta beslut i frihandelsfrågor, men det är klart, jordbrukspolitiken har inte direkt varit EU:s paradgren…

Hur som helst borde de bättre konjunktursignaler kunna gynna den svenska börsen under avslutningen av 2016. Just nu dämpas humöret dock av den politiska turbulensen och, möjligtvis, risken för högre räntor. En knäckfråga, inte minst för svensk del, är ju också framtida valuta­kurser. Den svaga kronan noteras nu på nivåer mot euron som är de lägsta sedan 2010 och mot dollarn är det jämförelser med 2009 som gäller. Detta gynnar ett stort antal svenska börsföretag.

Dags för högre räntor?

Federal Reserve, den amerikanska centralbanken, har ju sedan länge aviserat en ny räntehöjning men har av olika skäl valt att avvakta, senast förra veckan. Risken är nu att de, för att behålla någon slags trovärdighet, ser sig mer eller mindre tvingade att agera (dvs höja) i december. Detta lär ju i så fall driva dollarn ännu högre.

Den europeiska centralbanken, ECB, väntas däremot förlänga sitt program med obligationsköp i början av december. Om vi inte får se signaler om att detta är på gång kan det leda till att marknadsräntorna börjar röra sig uppåt, vilket i så fall kan pressa börskurserna i Europa. Samtidigt skulle högre räntor vara ett sundhets­tecken och något som kan gynna de europeiska bankerna.

Både Fed:s och ECB:s beslut kan dock komma att styras av det amerikanska presi­dentvalet och marknadsreaktionerna efter det.

Ganska bra delårsrapporter

Rapporterna från börsbolagen om det tredje kvartalet kom till en början in ganska bra men mot slutet rapporterade en del bolag sämre än väntat. Många av våra kunder har givetvis noterat att två av de vanligaste aktierna i Meetoos kunders portföljer, danska Novo Nordisk och Hexagon, har haft en mycket svag utveckling den senaste veckan.

I Novos fall – ett bolag som befinner sig mitt i två starka ”megatrender”, diabetes och fetmabekämpning – beror det på en nedjustering av de framtida tillväxtmålen medan Hexa­gons aktiekursfall inte beror på bolagets utveckling i sig utan om arresteringen av dess VD för påstådda insideraffärer, något som egentligen bara till viss del berör bolaget. Nu får rättsprocessen ha sin gång så får vi se vad som händer.

Ta ett kliv tillbaka

Ibland önskar man att fler bedömare inte bara agerade med reptilhjärnan utan hade förmågan att ta ett steg tillbaka och granska det inträffade på lite större avstånd. På det temat kan det finnas skäl att påminna om Warren Buffets visdomsord – börsen är en mekanism som på lång sikt omfördelar pengar från de otåliga till de tålmodiga.

Om vi nu bara kan få den amerikanska cirkusen undanstökad…

Hälsningar från oss på Meetoo

Stockholm 7 november 2016

Tillbaka