Från vår horisont...

Jun 22, 2016

… ser vi med viss bävan fram mot den brittiska EU-omröstningen. Den senaste månaden har vi sett en extremt ryktesstyrd och orolig börs där svängningarna kopplats starkt till flödet av opinionsundersökningar i Storbritannien. Turbulensen har varit påtaglig och trots att det just nu är kav lugnt på valutamarknaden är risken för storm stor ända fram till och med i morgon torsdag, då folkomröstningen sker.
Samtidigt har räntan på den tyska tioårsobligationen (”Bunden” som den kallas) för första gången krupit under noll procent, något som ytterligare understryker vilka märkliga tider vi lever i.
Risk on/Risk off
I det korta perspektivet är valet som investerarna ställs inför egentligen ganska enkelt. Om britterna tydligt röstar för att lämna (”Brexit”) gäller det snabbt att minska risken i portföljerna – dvs ”risk off” – och om det blir ett tydligt besked om att stanna kvar (”Bremain”) kommer börserna sannolikt att få glädjefnatt – ”risk on” – på fredag (eller måndag för oss som har stängt på midsommarafton). (Begreppen ”risk on” och ”risk off” har för övrigt blivit två modebegrepp i det finansiella fikonspråket de senaste åren).
Den ekonomiska och framförallt politiska osäkerheten vid ett beslut att lämna EU kommer att leda till en minskad riskvilja eftersom de flesta investerare kommer att räkna med en påtagligt lägre tillväxt i Europa, en nedgång som skulle ge spridnings­effekter i resten av världen. Ett beslut att stanna kvar skulle å andra sidan ge nytt liv till den ökade riskvilja vi såg efter den kraftiga nedgången i januari-februari och snabbt stigande börskurser.
Snabb nedgång eller snabb återhämtning
Vi bedömer att en ”Brexit” skulle resultera i en tämligen omedelbar nedgång på runt 10-15 procent för börsen medan ”Bremain” skulle leda till en snabb uppgång på runt 5-10 procent – lite beroende på vad som händer precis innan midsommarhelgen.
Nedgången har å andra sidan till viss del materialiserats. Trots en tydlig uppgång de senaste dagarna har den svenska börsen backat med omkring 6 procent i juni.
Allt fler bedömare tonar dock ner den ekonomiska innebörden av en Brexit. Snarare är det själva osäkerheten kring resultatet som gör placerare nervösa. Med omröst­ningen ur världen är en återhämtning för nedtryckta aktier inte alls osannolik.
Vi skall också ha klart för oss att ett slutgiltigt brittiskt EU-utträde, om det nu skulle gå så illa, dröjer minst två år. De faktiska ekonomiska konsekvenserna kan därför bli mindre, om än givetvis kännbara. I själva verket handlar det dock om vilken effekt som sprider sig från den finansiella sektorn. Dessutom bör det påpekas att folk­omröstningen inte är beslutande, ”bara” rådgivande och att mycket hinner hända på de år som Storbritannien och EU i så fall skall förhandla.  Kanske blir det en ny folkomröstning 2018?
Vad handlar det om egentligen?
Vad skulle då en ”Brexit” innebära? För många britter handlar det om en tämligen meningslös själv­stän­dighetsmarkering, meningslös såtillvida att ett land som är så integrerat med resten av världen ändå är tvungen att lyssna och anpassa sig till sina grannar.
Finansiellt sett är osäkerheten kring framtida handelsavtal mellan Storbritannien och EU (och därefter mellan Storbritannien och USA) det kanske främsta orosmolnet. För britternas skull finns också risken för Londons ställ­ning som Europas finans­cent­rum.  Det finansiella regelverket och harmonise­ringen inom EU skulle kunna tvinga många internationella banker att överge London till förmån för Frankfurt och Dublin.
Det finns många (skräck)prognoser om vad som skulle hända med pundet och den brittiska ekonomin men en övergripande slutsats är att de politiska konsekvenserna sannolikt blir ännu större än de ekonomiska. En Brexit skulle, inte minst eftersom EU:s byråkrati inte visat speciellt många tecken på att varsna faran och arbeta för en mindre dogmatisk politisk enhet, kunna vara början på slutet på det EU som vi känner i dag.
Lätt att överdriva
Det är emellertid lätt att överdriva de negativa effekterna för såväl finansmarknaden som världsekonomin. Såväl Bank of England som Europeiska Centralbanken (ECB), USA:s Federal Reserve och Bank of Japan står troligtvis beredda att fortsätta göda marknaden med likviditet för att dämpa negativa effekter. En del av den amerikan­ska centralbankens försiktighet med nya räntehöjningar den senaste tiden kan säker­ligen tillskrivas oron för ett brittiskt utträde ur EU.
För världsekonomin, som för övrigt pinnar på ganska bra, lär det nog inte heller betyda speciellt mycket. Det skulle framför allt vara britterna själva som drabbas.
Vem kan man lita på?
I opinionsmätningarna har det under en lång tid i princip varit dött lopp mellan de två sidorna med en allt mindre men fortfarande stor grupp väljare som är osäkra. Dessutom vet ju ingen hur många som egentligen tänker rösta, något som kan komma att ha en avgörande betydelse.
Hos spelbolagen – som vi bedömer som en mer trovärdig källa – har oddsen länge varit till fördel för ”Bremain”. I skrivande stund är det genomsnittliga oddset för att stanna kvar ca 1,25 medan ”Brexit” ligger på runt 3,75, dvs en sannolikhet på ca 75 procent att stanna och 25 procent att lämna. Osvuret är dock, som alltid bäst.
Klassfråga
För Storbritanniens del är EU-omröstningen, precis som så mycket annat, en klass­fråga. Visserligen består ”Brexit-sidan” av en tämligen ohelig allians mellan nationa­lister, ofta med en lätt rosenfärgad bild av imperiets dagar, extremhöger och extrem­vänster samt näringsidkare som upplever sig kunna tjäna på ett utträde.
En studie från organisationen National Centre of Social Research visar dock en annan skiljelinje - att 78 procent av de universitetsutbildade britterna vill vara kvar i EU, jämfört med bara 35 procent av de som inte har universitetsutbildning.
Financial Times har, på samma spår, konstaterat att ”Bremain-lägret” är starkt bland de britter som läser de seriösa dagstidningarna (The Times, The Guardian och, får man anta, FT) medan ”Brexit-lägret” är starkt bland arbetarklass och arbetslösa, samt alla de som bara läser kvällstidningar, en annan traditionell brittisk klassindiktator.
Om man vill kan man tolka detta som att ”the little people”, som Carl-Henric Svan­berg uttryckte det, känner att politikerna i London inte respekterar dem och hämnas på etablissemanget genom att stödja ett utträde.
Därmed givetvis inte sagt att dessa människor inte har berättigad kritik mot London eller EU. Vem har för övrigt inte berättigad kritik mot EU…?
Hela frågan kan nog ses som ett utslag av att många människor, inte bara i Stor­britannien, upplever att de inte har fått fotfäste i den globa­lisering som för många är synonym med EU. Även om britterna stannar i EU kommer omröstningen att lämna djupa spår i både Storbritan­nien och EU.
Hur det än går är det mycket som talar för en regeringskris i London som i förläng­ningen kan leda till både nyval och ledarskifte inom Tories. Om det blir ett stöd för ett utträde med olika resultat i Skottland och England kan frågan om en ny skotsk folkomröstning om självständighet få ny näring. Det kan bli stökigt...
Geopolitik och geoekonomi
Som ett stickspår i resonemanget kan vi konstatera att folkomröstningen om ett eventuellt utträde ur EU är en i raden av viktiga geopoli­tiska händelser de senaste åren. Att ”geopolitics” kommit tillbaka på dagordningen efter att ha varit borta sedan slutet av det kalla kriget är uppenbart.
I detta sammanhang skall vi dock inte glömma att också begreppet ”geoeconomics” varit en väsentlig del av världens ekonomiska framsteg – i Europa under 1950 till 70-talen, i Asien under perioden 1970 till 2000 och faktiskt i Afrika och Latinamerika sedan dess.
I Europa kan EU, som i viss mån kan ses som Marshallplanens institutio­naliserade förlängning, vara en illustration av en mycket framgångsrik geoekono­misk satsning, en satsning som varit en väsentlig del av det som skapade fred, demokrati och till­växt i Europa (inklusive Storbritannien) efter andra världs­kriget. Många människor i EU borde kanske inte glömma det perspektivet i dag.
Hur går det då?
Vårt huvudscenario är att britterna röstar för att stanna kvar i EU. Blir det så räknar med ett så kallat lättnadsrally på världens börser, pundet och euron stiger och guldet kanske sjunker något. Om britterna väljer att stanna i EU betyder det dock också att en amerikansk räntehöjning redan i juli åter kommer upp på dagordningen, även om den knappast är trolig.
De brittiska vallokalerna stänger en timme före midnatt svensk tid dagen före midsommarafton. Strax därefter lär de första indikationerna på resultatet komma. Då vet vi!

God save the Queen!

Glad Midsommar önskar vi på Meetoo
22 juni 2016

Tillbaka