Från vår horisont...

Apr 8, 2016

…ser vi ut över en allt mer besynnerlig värld med herrelösa banker och enorma härvor av affärer i skatteparadis. Trots alla krishärdar och trots allt tal om ekonomisk och politisk oro fortsätter dock konjunkturen att göra framsteg. Under mars steg inköpsindex för industrin i de flesta länder, bland annat i USA, Kina, Storbritannien och Sverige, ja faktiskt också i hela EU. I Japan sjönk aktiviteten i de stora industriföretagen men det var nästan den enda plumpen i den internationella statistiken.

Dessutom presenterades stark statistik från den amerikanska arbetsmarknaden som
nu är så stark att till och med det totala arbetskraftsutbudet ökar, människor märker nämligen att det faktiskt lönar sig att söka jobb. I USA visar dessutom siffrorna för
många andra komponenter i konjunkturen - nya order, lager och produktion – förbättringar, vilket givetvis ytterligare stärker bilden.

I slutet av mars bekräftade den amerikanska centralbanken Federal Reserves chef

Janet Yellen återigen att Fed kommer att vara försiktiga med räntehöjningar framöver. Vi kommer därför att kunna räkna med att de låga räntorna består under ganska lång tid framåt.

”Crisis, what crisis?”
På hemmaplan fortsätter konsumtionen, delvis pådriven av de låga räntorna, att öka
snabbt. Under de 12 månaderna till och med februari ökade försäljningen i den
svenska detaljhandeln med nästan 4% och den svenska bilhandeln är på väg mot sitt
bästa år någonsin, efter ett bra 2015. Nybilsregistreringen ökade med nästan 10 procent mellan mars 2015 och mars i år.

Den övergripande slutsatsen av den senaste tidens konjunkturstatistik är att den ger stöd för aktiemarknaden. Konjunkturen är fortfarande på väg upp, om än i långsam takt men långsamheten gör också, som vi tidigare påpekat, att uppgången blir desto ihärdigare.

Trots detta är marknaden tämligen letargisk. Volatiliteten på aktiemarknaden (som kan sägas mäta intensiteten i svängningarna) har sjunkit till den lägsta nivån sedan augusti förra året. Det är kanske ingenting att bygga en prognos på men det kan vara ett tecken på att börsen lugnat ned sig och att placerarna snart börjar titta på fundamenta igen.

I Norden var mars annars en seg och orolig börsmånad och samma mönster har präglat inledningen av april. Sammantaget blev det en uppgång med ett par procent i mars men mestadels har börsen rört sig sidledes med ganska stora förändringar vissa dagar. Börserna i USA och resten av Europa har utvecklats starkare. Faktum är att den amerikanska börsen har stigit marginellt i år, någon som förmodligen ganska få svenska aktiesparare har klart för sig.
Stark koppling till oljepriset
Den fortsatt mjuka räntepolitiken är ett skäl till att börserna stigit något. Ett annat är att råvarupriserna i allmänhet och oljepriset i synnerhet visat en svag men dock uppåtgående trend, för oljan till runt 40 dollar per fat. Kopplingen mellan börsindex och oljepriset har varit stark. Vi räknar med att denna koppling kan avta när (eller kanske om) oljepriset stabiliseras igen. Fortfarande är dock relationen mellan utbud och efterfrågan långt ifrån i balans. Lagren är stora och det pekar på att vi inte skall vänta oss några större uppgångar på kort tid.

Mötet mellan OPEC- och icke-OPEC-länder den 17 april kommer sannolikt att bli viktigt. Många tecken tyder på att det kommer att mynna ut i en överenskommelse att frysa produktionen, kanske på samma nivå som i februari.

Historien förskräcker dock, det är svårt att hitta någon sammanslutning som varit så usel på att följa sina egna överenskommelser som OPEC och de länder som inte är medlemmar är knappast bättre i det avseendet. Ett oljepris på strax över 40 dollar per fat vore hur som helst välkommet eftersom det både skulle bidra till större finansiell stabilitet i oljeländerna (och kanske att de minskar sina försäljningar av aktier och andra tillgångar) och ändå ge världsekonomin fortsatt stimulans. På längre sikt behöver dock oljepriset komma upp till 50-60 dollar per fat för att läget skall bli lite mer normalt.

Svag dollar, just nu
Sedan Janet Yellen tonat ned risken för kommande räntehöjningar har dollarn fått rätt mycket stryk, både gentemot euron och svenska kronan. Givet den senaste tidens konjunktursiffror har vi svårt att se att dollarförsvagningen skall hålla i sig.

Det mesta talar därför för att förutsättningarna för börsen är ganska goda, trots att det finns en risk för att de kvartalsrapporter som börjar presenteras nästa vecka kan skaka om lite grann. Det absolut starkaste skälet till att äga aktier är fortfarande de låga räntorna vilket gör att aktiemarknaden värderas lågt jämfört med obligationsmarknaden.

Orosmolnen ligger kvar
Men så var det det där med orosmolnen… Hoten mot börsen saknas inte och närmast i tur ligger den brittiska folkomröstningenkring ett utträde eller kvarstannande i EU (Brexit resp. Bremain) och ett i hög grad osäkert amerikanskt presidentval.

Den närmast pajasartade amerikanska valkampanjen kommer dock knappast att få någon större effekt på kapitalmarknaden förrän i höst men frågorna kring Storbritannien ligger närmare i kalendern. Folkomröstningen hålls precis före  midsommar och opinionsundersökningarna, där de för tillfället väger väldigt jämnt men med en hög andel osäkra väljare, kommer att få stor betydelse för börshumöret fram tills dess.

Helt klart är att aktiemarknaden skulle må bra av att britterna stannar kvar men frågan om vad en Brexit skulle innebära för Storbritannien och resten av EU är givetvis både svår att svara på och svaret är oklart. Mycket får ju bli gissningar, bland annat därför  att det inte finns några andra historiska exempel att jämföra med.

Dessutom beror ju mycket på vilka handelsavtal, mm, som förhandlas fram efter en eventuell brittisk exit, och hur snabbt dessa kommer på plats. Analysfirman Oxford Economics har räknat fram olika scenarier för vad som kan hända vid en Brexit. Ett sådant visar att Storbritanniens bruttonationalprodukt skulle minska med 1,3 procentenheter på två års sikt, jämfört med om landet stannar i EU.

En Brexit skulle utan tvivel påverka det brittiska näringslivets och hushållens förtroende för den ekonomiska utvecklingen. Många tror att pundet snabbt skulle kunna falla med omkring 15 procent och att den brittiska börsen sannolikt skulle falla kraftigt under sommaren, som en effekt av ökad osäkerhet kring företagens utsikter.

En svagare valuta skulle visserligen kunna ge den brittiska exportsektorn stimulans och inte minst locka fler turister till landet. Det skulle dock också kunna medföra stigande inflation med räntehöjningar och åtstramning av konsumtion och investeringar i släptåg.

Blir plånboksfrågorna avgörande?
Skall man se det hela rationellt är det rimligt att tro att plånboksfrågorna blir avgörande, men detta är långt ifrån säkert. Det är nog många som inte förstår eller ens bryr sig om effekterna och man kan utan vidare säga att dessa effekter inte är en prioriterad del i EU-skeptikernas kampanj. Premiärminister Cameron står fast bakom att britterna skall stanna kvar i EU men det är inte orimligt att hans inblandning i
Panama-skandalen – hur oskyldig han faktiskt än må vara – kommer att vara en
nackdel för hans kampanj.

Osvuret är med andra ord bäst men sammantaget verkar ändå de mindre riskfyllda
delarna av aktiemarknaden vara bäst ställe att vara på, gärna med en relativt hög
likviditet i portföljerna.

Vårhälsningar från oss på Meetoo
Stockholm 8 april 2016

Tillbaka