Från vår horisont...

Nov 24, 2015

…ser vi ut över en allt trasigare värld. De långsiktiga konsekvenserna av terror- dåden i Paris och Egypten (och för den delen också Beirut) är svåra att överblicka. Om vi för ett ögonblick bortser från det mänskliga lidandet kan vi konstatera att finansmark­naden relativt snabbt brukar återgå till det normala vid händelser av detta slag.

Skall man vara riktigt cynisk, vilket på gott och ont är en del av vår vardag, brukar effekterna på ekonomin vara positiva. Statsmakternas svar på terrorhändelser leder ofta till ökad efterfrågan, vilket hjälper samhällsekonomin. Just nu kan vi därför räkna med att såväl terrordåd som flyktingströmmar lyfter tillväxten i Europa i det korta perspektivet.

Ny dagordning
Händelserna i Paris lär hur som helst fortsätta att dominera i nyhetsflödet under den närmaste tiden och en konsekvens av dem är att G20-mötet i Turkiet denna vecka har fått en helt annan dagordning och synbarligen lett till ett närmande mellan USA och Ryssland, vilket faktiskt skapar ett visst hopp för framtiden.

Fram till dåden i Paris var november en, ur börsens synvinkel, ganska tråkig månad. Den svenska börsen hade backat ned under nollstrecket efter tjurrusningen under oktober och dessutom fortsatte de svenska marknadsräntorna att stiga.

Sedan slutet av oktober har den svenska tioårsräntan stigit från drygt 0,5 till närmare 0,9 procent. Uppgången, som sannolikt beror på farhågor kring flykting-strömmens effekter på de svenska statsfinanserna, känns lite överdriven med tanke på utgångs­läget men utländska placerare verkar dra öronen åt sig. Samtidigt skall man ha klart för sig att likviditeten i marknaden är extremt låg (det är alltså ont om både köpare och säljare) vilket skapar starka ränterörelser, något som av och till också påverkar aktiemarknaden.

Räntemarknaden är oförändrad men för börsen har den gångna veckan dock varit mer positiv med en viss sektorrotation, dvs att vissa sorters bolag överges till förmån för andra. Av relativt naturliga skäl har efterfrågan på aktier i bolag som tillverkar försvars- (eller, om man så vill, krigs-) material, t ex Saab, eller levererar säkerhet av olika slag, t ex Securitas och Micro Systemation (MSAB), varit hög.
Vi har också sett en ökad efterfrågan på bankaktier och andra högutdelare, vilket vi ser som ett tecken på att vårens utdelningar börjar locka.

Ökad tilltro till världsekonomin
Den fortsatt starka amerikanska konjunkturen och en stabilisering av den kinesiska ekonomin har också bidragit till en ökad tilltro till världsekonomi. I Europa står hoppet också till nya stimulanser från den Europeiska Centralbanken (ECB).

Den ekonomiska statistiken från USA har överraskat positivt. Detta gäller framför allt arbetsmarknaden där siffrorna för sysselsättning och lönebildning i oktober var mycket starka. Detta talar för att den amerikanska efterfrågan kan fortsätta att utvecklas i en hygglig takt och till viss del agera draglok för världsekonomin.

Det mest positiva i statistiken var att timlönerna steg relativt kraftigt. Kombinerat med en ökning i sysselsättningen innebär detta att den totala lönemassan nästa år ökar avsevärt, något som mer eller mindre direkt spiller över på konsumtionen. Oavsett vad man tycker om detta samband är det det som driver den amerikanska ekonomin och på sikt de amerikanska börskurserna.

Högre räntor i USA…
Den amerikanska exportindustrin tyngs av en starkare dollar men hankar sig ändå fram över tillväxtstrecket. Under veckan släpptes den amerikanska centralbankens (Feds) protokoll från det senaste penningpolitiska mötet. En amerikansk räntehö­jning i december blir allt troligare trots att den låga inflationen och dollarns styrka är ett bekymmer för Fed och egentligen talar emot det. I dag verkar runt 75 procent av alla marknadsaktörer räkna med en höjning på 25 punkter (0,25%) vid Feds möte 16 december.

En intressant faktor är att finansmarknaden inte reagerat särskilt mycket på risken för en amerikansk räntehöjning. Det flesta tycks numera, i linje med vad vi skrivit tidigare, ha accepterat tanken på att den första höjningen kommer och att den blir så liten att det egentligen inte spelar någon roll.

…men fortsatt lågräntepolitik i Europa
På en annan sida av barrikaden står chefen för den Europeiska Centralbanken (ECB), Mario Draghi. Han har på sistone uttryckt sig tvivlande på styrkan i ekono- min i Europa och nu har han chansen att förbereda marknaden för nya penning-politiska stimulanser i början av december. Terrorattackerna i Paris ökar sannolik- heten för att ECB agerar och detta har bidragit till att euron tappat i värde. Detta stärker konkur­renskraften och lär lyfta humöret i exportindustrin.

Den svenska ekonomin fortsätter att stärkas och tillväxten väntas i år och de kom­mande två åren hamna en bra bit över 3 procent per år samtidigt som Riksbanken fortsätter att bedriva en extremt stimulerande penningpolitik. Det ser ju ut som om vi kommer att ha en period med expansiv finanspolitik (mer pengar från staten) samtidigt som Riksbanken bedriver en expansiv penningpolitik. Lite grann som 80-talet.

Starkare ekonomi i Kina
Även från tillväxtekonomierna har det kommit lite bättre konjunktursignaler den senaste tiden. Den viktigaste signalen till börsen är att den kinesiska ekonomin visar tecken på att stabiliseras. Av allt att döma blir det därmed inte den djupdyk- ning som många bedömare befarade under sommaren.

Omställningen av kinesisk ekonomi från export till att vara driven av inhemska faktorer och inhemsk efterfrågan fortsätter och tjänstesektorn blir i allt högre grad den kinesiska ekonomins motor.

När det gäller den globala ekonomin finns det fortfarande mycket som tyder på att den aktuella konjunkturcykeln är olik alla andra, sprungen som den är ur en världs­omspännande finanskris. Vi tror att den långsamma återhämtning av konjunkturen som vi sett i USA kommer att fortsätta vara långsam och att de geopolitiska händelserna i Östeuropa och Mellanöstern kommer att fortsätta påverka den euro- peiska ekonomin. Ingenting är längre som förut och alla gamla sanningar är slut.

Är 21 fortfarande ostraffbart?
Mot denna bakgrund kan det vara intressant att fundera på att det var mer än 21 år sedan, våren 1994, som var det senaste tillfället då den amerikanska central­banken höjde styrräntan samtidigt som Europa (då var det Tyska Bundes­bank som höll i taktpinnen) lättade på penningpolitiken . Nu kan det alltså hända igen.
Skulle den amerikanska räntehöjningen bli av samtidigt som ECB fortsätter sin lågräntepolitik borde dollarn stärkas och de europeiska valutorna försvagas, något som låter positivt för europeiska aktier. Många företag tjänar ju på en svagare krona respektive euro.

Sammantaget innebär detta att vi, trots det ofta vedervärdiga tillståndet i världen, fortsätter att vara positiva till börsen. I skrivande stund är den svenska börsutveck­lingen, inklusive utdelningar, så som den mäts i SIXRX:s index, 13 procent under årets första 11,5 månader. Vi tror inte att det blir mindre vid årsskiftet.

Regeländringar vi gläds åt
Meetoo:s verksamhet omgärdas ju av en lång rad regler och förordningar, i första hand från Finansinspektionen (FI). I många fall lyder vi också under de regler som finns på EU-nivå. I maj 2014 antog Europaparlamentet och rådet det s.k. MiFID II-direktivet om marknader för finansiella instrument. Enligt tidtabellen skall dessa regler träda i kraft i januari 2017. Tidpunkten kan dock komma att skjutas framåt.
Hur som helst innehåller förslaget ett omfattande förbud för försäkringsförmedlare och finansiella förvaltare att ta emot provisioner från ”tredje part”, dvs banker, mäklarfirmor, fondbolag, etc, för affärer som görs för kunds räkning.

Vi på Meetoo är givetvis glada att vi kan visa upp en affärsmodell som helt saknar inslag av dessa (alltför ofta förekommande) provisioner. Vår ersättning baseras enbart på värdet av våra kunders portföljer, en princip vi haft från företagets start och en princip som skapar en intressegemenskap mellan oss och våra kunder.

Om MiFID II skulle bli försenat är det bara att hoppas på att provisionsförbudet kan införas på nationell nivå innan implementeringen av MiFID II äger rum.

Hälsningar från
Lotta och Christer
20 november 2015

Tillbaka