Från vår horisont...

Oct 6, 2015

… ser vi ut över ett avslutat kvartal som många investerare helst vill glömma. Stock­holms­börsen (mätt inklusive utdelningar med indexet SIXRX) sjönk hela 4,7 procent under kvartalet (varav 4,3 procent i september). Utvecklingen i Norden var likartad, även om Danmark klarade sig lite bättre.

Ute i världen är det lika illa. New York-börsen hade sitt sämsta kvartal sedan 2011 (minus 7,5 procent) och i många av världens tillväxtländer är det ännu värre. I Kina sjönk Shanghaibörsen med 29 procent. MSCI:s globala aktieindex dök 10 procent medan nedgången i Bloombergs råvaru­index på 14 procent var den största sedan finanskrisen 2008. Många andra mått, som till exempel volatilitetsindex (VIX), som mäter svängningarna på börsen, nådde nivåer som inte setts på många år.

Hela sommaren har varit dålig, faktum är att Stockholmsbörsens index är ner med nästan 12 procent sedan 1 juni.

Diesel and dust
Den senaste veckan har vi också, med stigande förvåning sett hur ett av världens största företag till synes vittrar sönder framför våra ögon. Volkswagens kollaps är – oavsett vem eller vad som ligger bakom fifflet - häpnadsväckande och ännu ett tecken på hur viktig en sund företagskultur är för ett företags framgång och över­levnad.

Det värsta är nog att det kommer att visa sig att fler företag, till exempel under-leve­ran­törer och konsul­ter (och kanske andra bilföretag) kan vara inblandade. Detta gör att hela affären riskerar ett utvecklas till en härdsmälta i Tyskland, det land som just nu fungerar som stöttepelare för hela Europa. Att det sedan dessutom lär bli en ”never ending story” i amerikanska domstolar gläder väl ingen utom den amerikan­ska advokatkåren.

Fortsatt låga räntor…
Samtidigt ser vi centralbankschefer, nu senast i Norge, som spelar svälta räv eller kanske bluffstopp med varandra, stundtals med världsekonomin men kanske oftare börshumöret som insats. Det vore skönt att få den där första amerikanska ränte­höjningen ur världen, dels därför att det då kommer att framgå hur liten den blir (och att räntan kommer att fortsätta vara låg), dels som en markering på att USA:s ekonomi faktiskt är relativt stark, inte så svag som en nära nog nollränta antyder. Arbetsmarknadsstatistiken för september lär dock leda till att höjningen skjuts på framtiden en gång till.

…och världspolitisk turbulens
Även på det världspolitiska området är turbulensen hög och oron kretsar bland annat kring Kinas ekonomi, Rysslands ambitioner och den nya Labour-ledningen i Storbritannien. USA:s ekonomiska utveckling är givetvis också alltid förstasides-stoff.

I Storbritannien har förmodligen Labour inte bara skjutit sig i foten utan skjutit av sig ena benet genom valet av Jeremy Corbyn till partiledare. Med honom vid rodret kommer partiet sannolikt att marginaliseras på en irrfärd vänsterut.

Detta kanske inte bekymrar finansmarknaderna men en nackdel kan bli att sanno-likheten för en ”Brexit”, Stor­britanniens utträde ur EU, ökar. Labour har länge varit ett starkt EU-fäste men med Corbyn lär omsvängningen bli total. Ett EU utan Storbritannien skulle bli svagare i alla avseenden, inte minst ekonomiskt.

Vad vill Putin?
När det gäller Ryssland och Putin hopar sig fortfarande frågetecknen. Att man inte har någon som helst avsikt att släppa Krim är väl det enda som är helt klart, och det kan nog många acceptera, men vad vill Ryssland i Syrien, i Ukraina, i Östersjön, etc?

Övertygelsen om att landet är inringat av fiender är den ryska säkerhets­politikens centrala tanke och har så varit från 1200-talet fram till Sovjetunionens upplösning. Detta synsätt – vilket leder till att bara den paranoide överlever i rysk politik – har fått genomslag även i Putins politik. Frågan är bara om man skall tolka politikens mål i det som är tydligast (dvs de kontinuerliga skrämselskotten) eller om Putin siktar på något annat, något som inte syns bakom dimridåerna?

Just nu känns det mest som om ryssarna (bland annat) gör sitt bästa för att jaga in Sverige och Finland i Nato, något som ju i så fall besannar doktrinen ovan och gör det lättare att få ryggen fri på hemmaplan. Samtidigt kan det ju vara så att det i själva verket är något helt annat som Putin är ute efter.

Totalförsvarets Forskningsinstitut i Stockholm har nyligen uttalat sig om Rysslands tunga och långsiktiga intressen i Barents hav. Ibland kan det vara värt att tänka tvärtom. Frågan är bara vart det leder i detta fall.

Kinesisk avmattning, eller kanske inte?
I Kinas fall handlar oron mest om tillståndet i ekonomin. Konsekven­serna av en avmattning i Kina har gjort många investerare nervösa. Även om vi inte har några högre tankar när det gäller trovärdigheten i den kinesiska statistiken tror vi dock att Kina fortsätter sin roll som tillväxtmotor i världsekonomin.

Däremot är det värt att än en gång betona att landet genomgår en omvandling från produktions- till konsumtionsekonomi. Produktionssiffrorna har varit lite svaga på sistone men vi tror att ett skäl till detta är att myndigheterna i stort sett stängde produktionen runt Peking i samband med friidrotts-VM.

Oron för Kina har dock lagt sig som en våt filt över börshumöret och det finns en risk för att denna filt ligger kvar ett tag till. Förutom Kinas hackande ekonomi anses osäkerheten kring USA:s räntebeslut vara en nyckelfaktor i den globala nedgången.

USA:s budgetår gick ut nu vid månadsskiftet men kongressen har kommit överens om en budget för 2015/16 som i alla fall gäller fram till i november. Då kommer USA att slå i skuldtaket igen, vilket förmodligen leder till en ny omgång av frukt­lösa förvecklingar.

Och så var det det där med Volkswagen. Det är mycket nu…

Nya kvartalsrapporter
Med årets sista kvartal framför oss kommer snart också rapporterna för det tredje kvartalet. Oron har tilltagit efter turbulensen den senaste tiden och orderingången står i fokus, inte minst bland verkstadsföretagen.

Att minnas är att bolagen levere­rade bra vinster för det andra kvartalet. De samlade vinsterna för bolagen på Stockholmsbörsen steg då med goda 15 procent, vilket var bättre än väntat. Vi skall dock ha klart för oss att en stor del av detta beror på fördel­aktiga valutarörelser och lägre räntor. Låga räntor gynnar banksek- torn som står för en stor del av såväl de samlade vinsterna som vinstökningen.

Valuta- och ränteeffekterna kommer dock att avta, eftersom både euron och dollarn i stort sett noteras på samma nivå mot kronan som för tre månader sedan. Utöver detta har de långa räntorna börjat stiga. Förväntningarna på bolagens resultat har sänkts den senaste tiden och vi tror inte att det finns någon större risk för allmänna besvikelser. Dessutom är vinstunderbyggnaden bra och värderingarna, allmänt sett, ganska modesta, inte minst givet det låga ränteläget.

Ingen hjälp från valutorna
Med valutamedvinden för de svenska företagen borta måste dock stödet till börsen komma från konjunkturen och här är signalerna inte entydiga.

USA utvecklas skapligt, även om arbetskraftssiffrorna fortfarande är relativt svaga. Kina är mer oklart men på den positiva sidan finns Europa. Rekordlåga räntor och en relativt svag euro är motorn i uppgången, och Tyskland är givetvis den viktigaste cylindern (om det nu inte varit för Volkswagens dieslar...). Den tyska inhemska ekonomin har fått ordentlig fart, men även övriga stora euro­länder går faktiskt allt bättre. Samtidigt fortsätter den brittiska tillväxten, även om de börjar känna av den stigande pundkursen. En osäkerhet är dock hur de stora flykting­­strömmarna påverkar ekonomin och framtidstron.

Den svenska ekonomin förbättrades, enligt Konjunkturinstitutet, i september. Deras huvudindikator steg för tredje månaden i rad till ett läge för tillverknings- och bygg­industrin som är mycket starkt. Hushållen ser dock lite annorlunda på saken och har en mer negativ syn på svensk ekonomi, både just nu och på tolv månaders sikt.

Svag och kortsiktig budget
Hushållens tillförsikt har väl knappast förbättrats av den nya statsbudgeten som är en uppvisning i rädsla och tveksamma prioriteringar, inte minst när det gäller den långsiktiga utvecklingen av till exempel arbetsmarknaden (och antalet jobb…), sjukskrivnings­regler, migra­tion och bostadsförsörjning.

Eftersom Sverige trots allt befinner sig i en konjunkturuppgång skulle man, nästan oavsett politisk färg, kunna tycka att den ekonomiska politiken skulle försöka för­bättra effektiviteten i ekonomin, stimulera investeringar, underlätta för nyföreta­gan­de och driva på för bättre konkurrenskraft och nya jobb. Allt detta saknas och de viktiga trösklarna in till arbetsmarknaden för ungdomar och nyanlända är fort­farande skyhöga. Om det var den här regeringen som siktade på Europas lägsta arbetslöshet har de nog hittills mest haft otur när de tänkte.

För börsens del talar det mesta just nu för fortsatt oro men också att de senaste månadernas nedgång skapat ett bra köpläge för de av oss som tänker på lite längre sikt. Det finns många billiga kvalitetsbolag där ute.

Bästa hälsningar

Lotta och Christer
4 oktober 2015

Tillbaka