Från vår horisont...

Jul 13, 2015

…undrar vi om inte den centrala frågan efter all debatt kring den grekiska folkom­röstningen egentligen är om Euro-samarbetet kan brytas eller inte.

Greklands premiärmini­ster Tsipras utlyste folkomröstningen i ett (ganska fåfängt) försök att stärka sin förhandlingsposition och få grekerna att tro att det gick att rösta NEJ utan att rösta nej till Euron. Hans tolkning är att röstningen egentligen handlade om att stärka Tsipras mandat att fortsätta att förhandla om stöd från EU/IMF/ECB.

Detta skulle låta honom leverera sina tre sinsemellan helt oförenliga vallöften – att vara kvar i Euro-samarbetet, skära ner åtstramningskraven och få ner Greklands skuldbörda.

Tji fick Tsipras

Det inbillade sig Tsipras (och uppenbarligen många greker…). Övriga europeiska länder såg det hela annorlunda, som att folkomröstningen egentligen handlade om Greklands ja eller nej till Euron.

Mot denna bakgrund är det naturligt att politiken med ständiga pokerbluffar fort­sätter i Bryssel, men med en stor skillnad. Även om Tsipras inte helt sågat av grenen han sitter på har han gjort den mycket kortare och nu räcker den nog inte längre än till över helgen.

Den grekiska finansiella situationen har försämrats kraftigt under 2015. Faktum är att landet var på god väg att klara kraven under hösten 2014 men i dag krävs ett gigan­tiskt paket med Euro för att rädda landet. Det verkar som om de tre kreditgivarna är beredda att ställa upp på det – genom bland annat skuldnedskrivningar - men då krävs ju samtidigt att det händer något i Grekland. Att skriva ned den grekiska statsskulden utan att landet genomför reformer leder ingenvart. Det skulle bara göra att skulden börjar stiga igen dagen efter nedskrivningen.

Skuldnedskrivning mot reformer

Grekland fick ju faktiskt redan år 2012 löfte om skuldnedskrivning om landet kunde genom­föra de överenskomna reformerna. Landet har dock halkat efter den nu tre år gamla reformplanen och regeringen Tsipras känner sig inte bunden av den. Bortsett från vad detta säger om den grekiska regeringens respekt för tidigare (också de demokratiskt valda) regeringars beslut innebär det att de på den grekiska sidan som säger att skuldnedskrivningar inte har erbjudits blåljuger.

De som drar paralleller till den stora nedskrivningen av Tysklands skuld efter andra världskriget verkar också ha missat den enorma samhällsföränd­ring som skedde i Tyskland mellan till exempel 1945 och 1950, dvs under en tidsperiod som till sin längd stämmer rätt väl med Greklands senaste krisperiod.

Ett helt annat problem med Greklands vara eller inte vara inom Euro-samarbetet är också den långsiktiga utvecklingen. Tankarna bakom Euron (även om genomföran­det hittills har varit lite väl släpphänt) är ju bland annat en högre grad av sam­ordning av till exempel lagar, instituti­oner, strukturer och skattepolitik. Bland annat väntar i framtiden gemensamt utgivna obligationer och ett gemensamt finans­ministerium. Undrar just hur många av Euro-länderna som vill ha in Grekland i allt detta….

Det blir en Grexit

Därför är det i dag väldigt svårt att tänka sig att Grekland har kvar Euron på sikt. Däremot kommer Grekland att överleva inom EU, om bara grekerna kryper till korset. Av geografiskt-politiska skäl måste Grekland ”räddas” och detta är förmod­ligen Greklands enda starka kort i dag.

Starka börssvängningar i Kina

Hittills har ju finansmarknadernas rörelser efter folkomröstningen varit ganska måttfulla och den senaste veckans oro har mer ägnats utvecklingen på de kinesiska börserna, som fallit brant. Det är framför allt den lokala Shenzhen-börsen som har fallit, följd av Shanghai, medan fallet i Hongkong varit begränsat. Nu är i och för sig ett 30-procentigt ras efter en hundra­procentig uppgång på sex månader inte så mycket att säga om, men oron för finansiella effekter i Kina har skymtat fram.

Från vår horisont ser vi dock inga negativa förändringar i förutsättningarna för den inhemska ekonomin. De kinesiska hushållens exponering mot börsen är fortfarande liten och raset bör därför inte påverka konsumtionen.

Många goda tecken vid horisonten

Med den kinesiska börskraschen och de ständigt pågående diskussionerna om Grexit i bakhuvudet är det lätt att se pessimistiskt på den närmaste framtiden men totalt sett är ändå tecknen ganska goda, om än kanske inte för den närmaste månaden.

Däremot tror vi fortfarande på att börskurserna står högre vid slutet av året än vad de gör i dag.

Höjd prognos för helåret

Det innebär att vi höjer våra förväntningar för helåret. Vid årsskiftet skrev vi att ”Vi är däremot inte speciellt optimistiska när det gäller börsens totala utveck­ling men räknar med att den blir positiv, dock troligtvis inte mer än att den kan mätas med ensiffriga procenttal. Hittills är börsen upp ca 9 procent men som det känns nu kan denna siffra nog dubblas under resten av året.

Skälen till detta är dels den ekonomiska utvecklingen i Europa, USA och Kina, dels att faran (och inte minst rädslan) för deflation verkar vara överspelad. Stigande obligationsräntor kommer, men vi ser detta som någonting positivt, inte negativt, och likviditeten (dvs centralbankernas kapitaltillförsel) är fortfarande god. Lite grand i skymundan har faktiskt kreditefterfrågan i Europa börjat öka den senaste tiden. Det är bra!

Börsens värdering kan knappast kallas låg men aktier är ändå klart mer attraktivt värderade än till exempel obligationer. Börsbolagens balansräkningar är dessutom fortfarande osedvanligt starka vilket ger underlag för såväl företagsförvärv som höga utdelningar, två faktorer som brukar vara kursdrivande.

Med hopp om en bra sommar!

Lotta och Christer

9 juli 2015

Tillbaka