Från vår horisont...

Mar 13, 2015

…tittar vi fortfarande med förundran ut över ett landskap med minusränta. Riksban­kens ränte­besked för en månad sedan fick börsen att jubla och skickade upp index på nya rekordni­vå­er.

Följden av Riksbankens beslut, som i linje med den internationella trenden också innehöll ett åtagande att köpa statsobli­gationer för 10 miljarder kronor, blev att investerarna kastade alla tankar på risk överbord. Börsen steg kraftigt, räntorna sjönk givetvis och kronan försvagades rejält.  Under årets första två månader steg Stockholmsbörsen med ca 15 procent, dvs ungefär dubbelt så mycket som vi räknade med för helåret i vår föregående betraktelse.

Lite obekvämt men mycket roligt

Skall vi vara riktigt ärliga kändes detta inte helt bekvämt, ur värderingsmässig syn­vinkel, men samtidigt måste vi ha respekt för att den extremt låga räntan skapar nya förutsättningar för aktievärdering, samtidigt som konkurrensen från ränte­placering­ar minskar. Dessutom skall man inte sticka under stol med att det känns ganska roligt, med tanke på vår tidigare envetna optimism när det gäller aktiemarknaden.

Den senaste veckan har dock indexbygget knakat lite i fogarna, dels i takt med att det inte riktigt verkar som att ekonomins och företagens utveckling kan uppfylla de för­hoppningar som finns inbyggda i dagens kurser, dels då tankarna om en räntehöj­ning i USA ryckt närmare.

Tidsmässigt kommer detta precis i samband med att börsernas olika index rör sig i samma territorium som på toppnivåerna för 15 år sedan (”IT-bubblan”) och att det är ganska precis sex år sedan börsen bottnade efter ”finanskrisen”.

Alla trendkramare och diagramtolkare på finansmarknaden (och det finns det många av) är uppe på högvarv. Vår bedömning är att det som gällde då inte gäller i dag och därför skall man inte dra alltför stora växlar på vad de historiska sifferserierna säger utan i stället titta noga på vad som händer i ekonomin och ute bland företagen.

Likviditeten styr

Så länge som den överskottslikviditet som skapas av centralbankernas agerande fortsätter att flöda in i aktiemarknaden i sin jakt på avkastning kommer uppgången att fortsätta. Direktavkastningen är fortfarande högre på aktiemarknaden än på de flesta delar av obligationsmarknaden och aktiemarknadens totala avkastning drivs också på av att många företag har hög lönsamhet men kläms mellan problemen med låga räntor på sitt överskottskapital och brist på investeringsalternativ.

Detta gör att fler och fler bolag, inte minst i USA, väljer att köpa tillbaka sina aktier. Ibland sker detta till och med med lånade pengar. På lång sikt är detta givetvis ingen bra lösning och det skickar inte heller rätt signaler till marknaden – bolag som inte hittar investeringsmöjligheter är ju egentligen inte det man letar efter – men på kort sikt är det någonting vi sannolikt måste leva med.

Som ni alla vet har den amerikanska centralbanken (Federal Reserve, eller FED) flaggat för att räntorna kommer att höjas under året, i takt med att tecknen på en återhämtning i den amerikanska ekonomin blir tydligare. I hög grad fokuseras givetvis synen på arbetsmarknaden och statistiken för februari (som presenterades i förra veckan) kom in överraskande starkt. Detta ökar sannolikheten för att Fed:s första räntehöjning på länge kommer under sommaren – precis i linje med vad ”alla” länge räknat med.

Starka arbetsmarknadssiffror i USA

Den överraskande siffran i föregående veckas statistikbatteri var att den amerikan­ska arbets­lösheten sjönk mer än väntat, till 5,5 procent i februari. Detta är den lägsta nivån sedan maj 2008 och en nivå som börjar närma sig den nivå där Fed räknar med att löneökningarna ska börja ta fart. Löneökningarna, eller förändringen i ”unit labor cost”, vilket är den siffra vi anser vara av störst betydelse har dock ännu inte synts till. Den ligger just nu på närmast marginella 2,0 procent, vilket är en nivå som centralbanken tidigare sagt är för låg för att starta några räntehöjningar.

Med tanke på att de amerikanska börserna utvecklats svagt sedan dess kan man alltså säga att reaktionen verkar vara lite överdriven, inte minst med tanke på att de ameri­kanska börserna knappt rört sig hittills i år.

Den starka amerikanska sysselsättningsstatistiken bekräftar dock att vi kommit när­mare en första räntehöjning i USA. Å andra sidan kan man fråga sig vad en höjning med 0,25 procent skulle betyda? Sannolikt blir påverkan marginell och vi tror att fredagens marknadseffekt i efterhand kommer att kunna klassas som ytterligare en ”mycket väsen för ingenting-händelse”.

Däremot skall vi givetvis ha stor respekt för att marknaden är nervös och detta kommer, precis som vi tidigare förutspått, att göra att svängningarna fortsätter. Vi räknar med en första räntehöjning i juni eller i sep­tember. September känns som det troligaste alternativet eftersom den amerikan­ska inflationen sannolikt kommer att ligga under nollstrecket långt in under sommaren.

Valutautvecklingen hjälper Europa

I ett annat avseende finns det dock en klar och tydlig trend som är värd att dra ut och det är valutautvecklingen. Sett i kronor kostar en dollar i dag runt 8,55 kr och en euro ca 9,07. Kronan är med andra ord åter en skräpvaluta, även om den repat sig något de senaste dagarna. Den mest centrala valutarelati­o­nen är dock den mellan euro och dollar och den har backat ner till ca 1,05. Det är den lägsta relationen sedan 2003 och det verkar inte alls otroligt att vi snart får se de två valutorna handla i paritet med varandra. Detta kommer att ha en enorm effekt på handels­ström­marna jorden runt och det blir inte enkelt att vara amerikansk exportör i år…

Valutautvecklingen ger Europas industri ett gyllene tillfälle att dra nytta av den ökan­de efterfrågan, inte minst i USA, och är ytterligare en indikation på att den ameri­kanska centralbanken inte vill höja räntorna alltför mycket och alltför fort.

Båda dessa faktorer torde vara bra för de europeiska aktiemarknaderna under i alla fall resten av detta år. För svensk del, med en ännu svagare valuta och ökad fart bland kunderna i USA och Europa, borde läget vara minst lika bra. En svag valuta gör ju också att svenska aktier blir billigare för investerare i USA, Storbritannien och i Euroområdet.

De borde därmed kunna följa med utvecklingen inom Euro-området, där de flesta aktiemarknader stärkts de senaste dagarna. Inom ”Euro-land” fortsätter Grekland att spöka men efter det att den Europeiska Centralbanken (ECB) i veckan börjat köpa statsobligationer för ca 60 miljarder koronor i månaden så har ränteskillnaden mellan tyska och spanska eller italienska statsobligationer sjunkit till rekordlåga nivåer. När det specifikt gäller Grekland verkar de flesta ha gett upp hoppet om att det skall hända något positivt men förhandlingarna, eller vad man nu skall kalla dem, fort­sätter.

Sisådär bolagsrapporter…

På hemmaplan här i Norden har resultatrapporterna för 2014 kommit in i nivå med eller kanske något under förväntningarna. Vi är glada att konstatera att bolag som Hexagon, H&M och Novo-Nordisk, som tillsammans svarar för en stor del av det kapital vi tidigare investerat för våra kunder är bland de som skött sig bäst, vilket också slagit igenom i kurssättningen.

…och havererade varumärken

Vi har också bevittnat den närmast tragikomiska hanteringen av Industrivärdens och SCA:s privatflygande. Sällan har väl ett företag så snabbt raserat ett omsorgsfullt och långsiktigt uppbyggt varumärke som SCA har gjort under vintern. Visserligen inte fullt lika snabbt som Anders Borg sänkt sitt varumärke, men ändå…

Vi hoppas att ni alla får en trevlig vår. Efter påsk kommer nästa betraktelse från vår horisont.

Bästa hälsningar,

Lotta och Christer

12 mars 2015

Tillbaka