Fortsatt oro och turbulens

Mar 21, 2011

Året fortsätter att vara utomordentligt händelserikt. Efter omvälvningarna i Tunisien och Libyen kom revolten i Libyen och spridningseffekterna till och oro i andra länder i Nordafrika och Mellanöstern. Den gångna veckan har fokus glidit över till omvälvningar av helt annat slag utanför Japan och inte minst effekterna på och spridningseffekterna från kärnkraftverket i Fukushima.

Utvecklingen i Japan är givetvis utomordentligt allvarlig, inte minst för de människor som befinner sig mitt i händelsecentrum (något som givetvis också gäller i Libyen) men om vi för ett ögonblick cyniskt bortser från det mänskliga lidandet talar ändå det mesta för att de globala ekonomiska effekterna av jordbävningen i Japan blir begränsade. Det är dock alldeles för tidigt för att kunna säga något med säkerhet och inte minst måste ett antal moln med oro och radioaktivitet skingras.

Som vi sett har de kortsiktiga effekterna på kapitalmarknaderna varit mycket negativa och bortsett från rena gissningar om framtiden måste varje bedömning bygga på historiska erfarenheter. Det ligger nära till hands att jämföra med till exempel jordbävningen i Kobe 1995 och orkanen Katrina 2005. I båda dessa fall var effekterna på människor och den lokala ekonomin fruktans- respektive avsevärd men när det gäller effekten på världsekonomin visade sig de tidiga bedömningarna väsentligt värre än det slutgiltiga utfallet.

En orsak till att katastrofer historiskt sett haft mindre ekonomisk påverkan än väntat är att investeringarna för återuppbyggnad i stor utsträckning kompenserat för det produktionsbortfall som orsakats av skadorna och dessutom ofta givit en efterfrågeinjektion i ekonomin. Visserligen har Japan utomordentligt pressade statsfinanser – statsskulden uppgår redan till närmare 200 procent av BNP – men man skall ha klart för sig att denna är finansierad helt inom Japan. Japans nettotillgångar utomlands är ansenliga och kapital till återuppbyggnaden finns.

För enskilda branscher kan dock effekten bli synnerligen påtaglig. Ett uppenbart exempel är försäkringsbranschen, och då inte minst återförsäkringsrörelserna. Ett annat är underleverantörer till bilindustrin, som kortsiktigt fått (oproportionerligt) mycket stryk. Effekterna på konsumentvaruföretagen i Japan är inte heller nådiga, i alla fall inte kortsiktigt.

Hittills har börsen i Japan fallit med runt 15 procent och värdepappersmarknaderna i Europa och USA har följt med i fallet, initialt tillsammans med åtskilliga råvaror, bland annat såväl guld som olja, även om just dessa två återhämtade fallet under den gångna veckan. I viss mån kan man anta att japanska placerare har sålt tillgångar utomlands för att plocka hem dem till Japan eller att andra placerare cyniskt förutsett en sådan utveckling. Detta kan vara ett skäl till att den japanska yenen, lite ironiskt, stigit.

Även om vi fortsätter att bortse från att vi fortfarande vet mycket lite om skadornas totala omfattning är det svårt att stänga ögonen för att återhämtningen i världsekonomin fortfarande är mycket bräcklig.

Bräckligheten blir inte bättre av oron för oljepriset som skjutit i höjden, primärt som en följd av kriget i Libyen men sekundärt sannolikt också på grund av oro till att instabiliteten i regionen skall sprida sig till Saudi-Arabien.

Vare sig oron i Mellanöstern tilltar eller inte finns det goda skäl att räkna med höga oljepriser även framgent, inte minst därför att Japan måste ersätta en del av sin elproduktion med olje- och gasgenererad elektricitet. Högre oljepriser kommer att hålla tillbaka världsekonomin men trots detta finns det en hel del ljusa tecken, inte minst ifrån USA där centralbanken förra veckan sade att återhämtningen hade fått en fastare karaktär, framförallt beroende på en förbättring av arbetsmarknaden. Federal Reserve anser dock fortfarande att ekonomin behöver stimuleras och att ett bibehållet lågt ränteläge är ett sätt att göra detta.

När de gäller de amerikanska räntorna är det inte uteslutet att en del av Japans stora tillgångar utomlands – landet har världens näst största innehav av amerikanska statspapper – kommer att säljas för att finansiera återuppbyggnaden. Det skulle kunna leda till stigande räntor i exempelvis USA. Det troligaste är dock att de globala ekonomiska effekterna blir begränsade och att ränteläget fortsätter att vara mycket lågt.

Sammantaget är vår bedömning att detta innebär att grunden för en fortsatt positiv marknadsutveckling finns kvar och att möjligheterna är goda för att den svenska börsen, som hittills tappat drygt 5 procent i år, skall sluta året på ett rejält plus.

Tillbaka