Allt starkare krona

Oct 20, 2009

Den svenska kronan har stärkts kraftigt under de senaste åtta månaderna och kommer troligtvis att fortsätta att stärkas, i synnerhet gentemot USA-dollarn. Jämfört med toppnoteringen 9,30 kronor per USD i början av mars har den amerikanska valutan i skrivande stund tappat nära nog precis 25% av sitt värde jämfört med kronan.

Det finns anledning att tro att dollarn kommer att fortsätta att handlas mellan 6,50 och 7 kronor (i dag 6,94) under det närmaste halvåret, även om den mest dramatiska nedgången ligger bakom oss.

Skälen till försvagningen, såväl som till den tänkta utvecklingen, är att USA har stora problem med ett budgetunderskott som närmar sig 10 procent av BNP. Trots att den amerikanska ekonomin förbättras i ganska rask takt, om än från låga nivåer, har landet fortfarande ett gigantiskt upplåningsbehov framför sig och det kommer att ta tid att återställa något som liknar en budgetbalans.

Dessutom ifrågasätts dollarns roll som global reservvaluta alltmer, i första hand av Kina men också av gulfstaterna, och det finns en risk att spekulationer om att den är på väg att ersättas av en korg av internationella valutor skulle kunna försvaga den ytterligare. En sådan utveckling skulle också försvåra, eller i alla fall fördyra den amerikanska upplåningen vilket skulle kunna fördröja den ekonomiska återhämtningen.

Euron har också försvagats gentemot kronan, men inte alls i samma utsträckning som dollarn. Räknat från en toppnotering på närmare 11,70 kronor per euro i mars har euron ”bara” fallit med drygt 10% till cirka 10,40.

Det är dock troligt att även Euron försvagas mot kronan, kanske ner mot 10 kr under det närma­ste halvåret. Det främsta skälet till detta är att den kraftiga oron för de baltiska ekonomi­ernas betydelse för kronan har minskat påtagligt. Det ekonomiska stödet till baltstaterna från EU och IMF, mindre kreditförluster än befarat och det interna arbetet med budgetsanering har lett till en attitydförändring mot de baltiska problemen under sommaren och hösten. Dessutom kan man inte blunda för det faktum att Lettlands envisa vägran att devalvera sin valuta har givit de mindre ansatta grannländerna, Estland och Litauen möjlighet att städa sina statsfinanser och minska risken för en dominoeffekt, om den lettiska valutan trots allt skulle falla.

På lite längre sikt avgörs sannolikt valutautvecklingen i första hand av i vilken takt och ordning som de olika länderna och valutablocken höjer sina räntor. Australien har redan börjat höja, USA kommer sannolikt efter under våren och i Europa är det rimligt att räkna med att den svenska riksbanken höjer räntan innan ECB gör det. Skulle detta bli fallet kan Euron komma att falla ner mot 9,50 kronor. På riktigt lång sikt är det dock rimligt att räkna med att konjunkturläget återigen, efter de senaste årens turbulens, kommer att styra valutakurserna.

Tillbaka