Amerikansk snuva skymmer de goda framtidsutsikterna

Aug 26, 2010

För en dryg månad sedan (i den rapport som publicerades på denna sida 12 juli) förutspådde vi en stark börs i takt med att bolagsrapporterna för första halvåret rullade in men räknade också med en stor sannolikhet för att aktiemarknaden skulle gå på en ny(gammal) mina under sommaren.

Halvårsrapporterna har i allmänhet kommit in en bra bit över våra och marknadens förväntningar och detta, i kombination med en del annonserade företagsaffärer, hjälpte till att rycka upp börsen ur sommardvalan . Den senaste veckan har däremot humöret surnat betänkligt – dock inte värre än att vi i Stockholm är uppe på de nivåer som gällde innan jätteraset under sommaren 2008.

Bakgrunden står denna gång inte att söka i Sydeuropa utan i USA, där pessimismen blivit allt starkare under sommaren. Frågan är dock om utvecklingen i USA har något större nyhetsvärde. Redan i våras reviderades många konjunkturprognoser för USA ned och att den inhemska amerikanska ekonomin – dvs. den privata konsumtionen – inte skulle leverera någon egentlig tillväxt är med andra ord inte oväntat. Däremot kan man konstatera att många amerikanska bolag presterar mycket bra resultat och i många fall räknar med att göra det även under resten av året. Detta tyder på att även USA drar nytta av en ökad världshandel och att exportens betydelse ökar.

Faktum är att USA nu sett tre kvartal i rad med tillväxt, en återhämtning som i hög grad drivits på av en lageruppbyggnad. Detta är i sig sällan uthålligt, men även den privata konsumtionen har växt under året. Indikatorer på framtidstron i tillverkningsindustrin är fortfarande starka, bland annat har nyanställningarna ökat sex månader i rad och orderingången har gradvis förbättrats. Risken – och det som finansmarknaderna fokuserar på just nu – är att det blir svårt att behålla ökningen i den privata konsumtionen om inte arbetslösheten sjunker snabbare. Hur som helst bör man ha klart för sig att den amerikanska ekonomin växer, men gör det från en mycket låg nivå. Kapacitetsutnyttjandet är fortfarande mycket lågt och tillväxten – de flesta bedömare räknar fortfarande med runt 3 procent i år och något mindre nästa år – är ganska beskedlig, jämfört med resten av världen.

Med tanke på att den amerikanska ekonomin är världens i särklass största är detta givetvis oroande men det är, som sagt, inget nytt. För varje dag som går och för varje konjunkturcykel vi passerar kommer den amerikanska ekonomins inflytande på resten av världen att bli allt mindre. Detta hindrar dock inte att den amerikanska pessimismen smittar av sig på Europa, ett Europa som under året, trots Euro-kris, PIIGS-länder och hattande politiker, har presenterat positiva tillväxtsiffror, banker som klarat stresstester och en lång rad urstarka företagsresultat.

Flertalet bedömare har faktiskt reviderat upp sina prognoser för världens BNP-tillväxt 2010, främst till följd av en starkare uppgång än väntat i euroområdet och framförallt i tillväxtekonomierna. Världsekonomins tillväxt 2010 skattas i dag till mellan 4 och 4,5 procent, och för 2011 och 2012 spår flertalet en tillväxt i intervallet 3,5 - 4 procent. Siffrorna för de kommande åren är något lägre än tidigare bedömningar – men vi pratar fortfarande om tillväxt.

Detta sker trots förväntningar om en fortsatt åtstramning av den ekonomiska politiken i Nordamerika och Europa för att undvika nya statsfinansiella kriser. Även fortsättningsvis är det därför tillväxtekonomierna – Kina, Indien, Brasilien, Ryssland, m fl – som drar världsekonomin.

Trots den i grunden positiva utvecklingen svajar världens börser och vi är ännu en gång i ett läge där nästan alla sorts tillgångar – aktier, obligationer, råvaror, valutor – ses med skepsis. Undantaget är guldet som ånyo börjat vandra uppåt.

Orsaken är den amerikanska förkylningen. Även om USA:s betydelse för världens ekonomi håller på att minska kvarstår det faktum att en oproportionerligt stor del av världens tillgångar finns i de amerikanska pensionsfonderna, pensionspengar och annat, finns i USA och deras sätt att reglera risken innebär bland annat att sälja aktier på perifera marknader, t ex den svenska.

Detta gör att den kortsiktiga kopplingen mellan aktiekurser och bolagens utveckling hackas i bitar. På längre sikt är vi dock övertygade om, som så många gånger förut, att företagens förmåga att generera vinster kommer att vara det som avgör värderingen av deras aktier.

Trots att många bolag utvecklas utomordentligt starkt är de i dag mycket lågtvärderade. Dessutom har räntorna fallit relativt kraftigt under sommaren, vilket borde ha sänkt avkastningskravet på aktier och därmed höjt kurserna. Mitt i pessimismen finns det dock många som tolkar detta som om räntemarknaden oroar sig för en fortsatt lågkonjunktur (den berömda ”double-dip”) eller att risken för deflation har ökat. Problemet är att de extrema kortsiktiga kursrörelserna har skadat förtroendet för såväl aktier som obligationer.

I ett läge där aktier och andra tillgångar reagera likartat och tämligen urskiljningslöst, drivet av tolkningar av makro ekonomiska nyheter, har Meetoo’s strategi – att hitta lågt värderade aktier i långsiktigt starka bolag – svårt att få ett positivt genomslag.

Vi är dock fortfarande övertygade om att detta kommer att betala sig på sikt. När börsens aktörer ser att bolagen kommer att fortsätta leverera bra rapporter under tredje och fjärde kvartalet i år borde det komma en omvärdering av aktiemarknaden. I dag finns det goda möjligheter för den som är långsiktig att komma in billigt i företag med bra företagsledningar, starka balansräkningar, god lönsamhet, goda framtidsutsikter, exponering mot rätt marknader och uthållig direktavkastning.

Tillbaka